Katter har en stark könsdrift. Naturen vill att de ska para sig ofta. En okastrerad hona kan få 2-3 kullar per år med 3-7 ungar i varje kull under många år. Det är inte lätt att hitta bra hem åt 6-18 katter varje år i 15 års tid.

Om man inte tänkt att ha sin katt i avel är det därför
viktigt att kastrera den!

Se foton på kastrering av honkatt och hankatt längst ner på sidan.

Mot kattens natur?

En del kattägare tror att det är mot kattens natur att kastrera den. Men så är det inte alls. För katten är parning en instinktshandling som styrs av könshormonerna. En fertil katt är därför rastlös och orolig under löpperioderna. När parningsdriften är borttagen genom kastrering får man en lugn och tillgiven katt som inte vill rymma hemifrån.

Kastrering ger en mer harmonisk katt

Katter blir lättare att ha som husdjur om de kastreras. En kasterad katt blir lugnare och mer intresserad av att vara hemma och umgås med de mänskliga familjemedlemmarna, eftersom könshormonerna inte längre gör att de vill ut och träffa vackra kattpojkar eller kattflickor. Du får med andra ord en mysigare sällskapskatt. De blir också vackrare eftersom pälsen brukar bli tätare och finare efter kastrationen. Det finns ingen anledning till att inte kastrera sin katt, såvida inte veterinären anser att det finns medicinska skäl som t ex att katten är alltför gammal.

Att vara en ansvarsfull kattägare

Genom att kastrera din katt tar du som kattägare ansvar för att inga oönskade ungar kommer till världen som behöver fara illa. Det hjälper också till att höja kattens status om det inte finns så många kattungar som bortskänkes eller säljs för en billig penning. Om alla kattungar kostar en rejäl slant så blir de förhoppningsvis inte en slit-och-släng-vara eller sommarkatt till barnen under semestern. Om alla som sålde kattungar skulle ta ordentligt betalt för dem skulle fler kattägare vara rädda om sina djur och ge dem bättre omvårdnad och även kosta på dem kastrering och vaccinering m m, för det som man betalat ordentligt för tar man bättre hand om.

Revirmarkering

En okastrerad hankatt förorsakar större olägenhet för omgivningen. Om din katt får vara ute i det fria är det därför bra för grannsämjan om du kastrerar den. Okastrerade katter markerar gärna sitt revir. Att skvätta urin (t ex på huset, bilen m m - både ditt eget hus och grannarnas) är ett naturligt sätt för både hon- och hankatter att markera sitt revir. Katten sprayar då små mängder urin som bl a innehåller särskilda luktämnen, s k feromoner. Detta beteende blir lugnare om katten kastreras (och urinen luktar dessutom inte lika starkt då).

Kastrering (kastration) eller sterilisering

Man säger ofta att man kastrerar hanar och steriliserar honor, men om äggstockarna tas bort är den medicinskt korrekta benämningen kastrering. Kastrering innebär nämligen att könskörtlarna opereras bort - äggstockar respektive testiklar. Vid sterilisering skärs undast äggledarna av. Om äggstockarna lämnas kvar kommer honan att fortsätta a0tt löpa. Vid kastrering av honan brukar även livmodern tas bort för att eliminera risken för t ex livmoderinflammation eller cancer.

När kan katten kastreras?

Man ska helst vänta tills katten är könsmogen. Annars utvecklar den inte sina könstypiska drag. Ofta infaller det när katten är mellan 5-14 månader. Det kan variera beroende på ras och beroende på årstid. Många katter börjar löpa på våren eftersom dagarna blir längre och ljusare och könshormonerna påverkas av ljuset.

Priser och bokning

Priset för kastrering varierar lite beroende på vilken klinik ni väljer. Vi på Bergslagskatten samarbetar med AB Veterinärservice i Smedjebacken (finns även i Ludvika/Säter/Fagersta). Hos dem ingår alltid märkning av katten genom tatuering i örat eller mikrochip under huden mellan skulderbladen.

Tidsbeställning dit kan göras på vardagar kl 7.30 - 9.00 på telnr 0240-70 111 eller på email.

Hanens könsorgan och beteende

Nedan ses hanens könsorgan sett från sidan (till vänster före kastrering och till höger efter kastrering). På kattens penis sitter många små utskjutande taggar ca 1 mm långa. Dessa anses ha betydelse för att framkalla ägglossning hos honan.

När en hankatt blir könsmogen blir den rastlös och börjar jama annorlunda och högljutt. Urinen blir illaluktande och frän och han kan börja doftmarkera sitt revir, d v s kissa inne i bostaden för att sprida sin doft. Det är också vanligt att katten försvinner hemifrån kortare eller längre perioder om den har möjlighet att komma ut. Okastrerade hanar lever i regel inte så länge eftersom de gärna ger sig av på utflykter och ofta råkar i slagsmål med andra hankatter. En hankatt kan gå långa sträckor för att hitta en löpande hona och kan då lättare råka ut för olyckor, t ex bli påkörd av en bil.

Den starkaste okastrerade hankatten förtrycker de andra inom området och sätter ofta igång slagsmål. Hankatten blir stressad både psykiskt och fysiskt av revirstriderna och kan skada andra katter eller själv bli skadad. Katter får ofta bölder efter slagsmål som måste behandlas av veterinär med operation och antibiotika.

Särskilt hanarna blir lugnare och mer hemkära efter kastrering. Det är därför bra att kastrera honom innan han har fått dessa dåliga vanor. Även äldre hanar kan kastreras. Det finns dock en liten risk att den äldre hanen forsätter att spraya urinen på sina invanda ställen, åtminstone under en tid efter operationen.

Kastrering av hankatt

Hankatter kan sövas eller kastreras med lokalbedövning. Veterinären lägger ett snitt i huden över vardera testikeln. Sädesledare och blodkärl knyts av med kirurgisk tråd innan testiklarna klipps bort. Såren i huden sys inte igen utan läker nästan alltid utan problem.

På en kryptorchid hane har testiklarna inte vandrat ner i pungen utan båda ligger kvar i bukhålan. Om hanen är monorchid har den ena testikeln vandrat ner normalt i pungen medan den andra är kvar i bukhålan. Även dessa hankatter måste kastreras för att bli av med sitt revirbeteende och fräna urinlukt. Denna operation blir mer omfattande än en normal kastration eftersom buken måste öppnas.

Honans könsorgan och beteende

Kattens livmoder består av två långa livmoderhorn och en kort livmoderkropp. På en dräktig katt ligger ungarna uppradade i hornen. Nedan ses honans könsorgan före respektive efter kastrering.

En hona löper när hon blir könsmogen. Hon börjar då jama annorlunda, blir högljudd och kråmar sig. Hon blir rastlös och slutar ibland att äta. Hon kan ibland skrika dygnet runt och förstöra nattsömnen för sin ägare. Hon lägger sig gärna med ändan i vädret och rullar sig. Ibland blir hon också mera kelig. Även honor kan börja kissa på fel ställen.

Löpperiod

Varje löpperiod varar 5-8 dagar. En del honkatter löper regelbundet med 2-3 veckors mellanrum från jan/feb till sept/okt. Många löper året runt, speciellt innekatter som manipuleras av vårt elektriska ljus som förlänger dagsljuset. Om katten inte parat sig och blivit dräktig löper hon i regel om efter några veckor. Vissa honor löper 2-3 gånger per år. Under hösten minskar könsdriften när dagarna blir kortare.

Den löpande Fia försöker få Putte att göra sin plikt. Men eftersom han nyligen
blivit kastrerad är han måttligt intresserad.

Om honan inte paras sker inte någon ägglossning. Katten skiljer sig härvid från de flesta andra djurslag där en ägglossning alltid sker i varje cykel. Man tror att de små taggarna på hanens penis har betydelse för honans ägglossning - att den retning som uppstår i slidan från dessa taggar är det som sätter igång ägglossningen. Ägglossning brukar ske 24-36 timmar efter parningen.

Om kattten haft ägglossning men inte blir dräktig blir hon skendräktig. Då löper hon om först efter ca 35-42 dagar.

Ur naturens synpunkt ska en löpande hona paras. Hon löper därför om och om igen om detta inte sker. Detta är inte bra för henne och kan leda till förändringar i livmoderslemhinnan och livmoderinflammationer.

I början av löpperioden är det inte alltid så lätt att märka att hon löper. Om honan då får gå ut kan hon para sig utan att ägaren märkt att hon ens har löpt.

Då kaske ägaren först efter ett par månader upptäcker att hon är dräktig när hon börjar bli lite rund. Det säkraste tecknet att se att honan är dräktig är att titta på juvret. Efter ca 3-5 veckor börjar vårtorna svullna och rodna. Ungarna föds efter ca nio veckors dräktighet (61-69 dagar beroende på ras, vanligast 63-65 dagar). Om katten är dräktig och får p-piller finns en viss risk för fosterskador. Antal ungar i kullen brukar vara 3-6 stycken med variation 1-8, delvis beroende på ras.

P-piller är dyrare i längden

Som alternativ till kastrering kan man ge p-piller till honkatten. P-piller är en dyr metod i längden. På 5-6 år har katten ätit upp p-piller motsvarande kostnaden för kastrering. P-pillren måste dessutom ges under hela kattens liv, för katter kommer inte in i klimakteriet. De löper hela livet. Pillren kan även ge bieffekter som irritation, slöhet, ökad aptit och t o m fetma.

Eftersom p-pillren innehåller hormon och ska ges under kattens hela liv, finns det risker för biverkningar. De ökar risken för livmoderinflammationer och juvertumörer. I båda fallen resulterar ev sjukdom i operationer som oftast är mycket dyrare än vad kastreringen hade varit. De allra flesta juvertumörerna hos katt är tyvärr elakartade. I värsta fall kan sjukdomen därför förkorta kattens liv avsevärt.

Är katten istället kastrerad minskar eller försvinner risken för vissa sjukdomar. En tidigt kastrerad katt drabbas inte av juvertumörer och naturligtvis inte av livmoderinflammation. Symtom på inflammation kan vara flytningar, ökat bukomfång, öm buk, feber, slöhet och kräkningar.

Tillförlitligheten med p-piller är inte 100%. De kan bli med kattungar i alla fall (med risk för fosterskador). Det är också lätt att glömma bort att ge pillret regelbundet och då börjar katten ändå att löpa. Katten kan också ha kräkts upp tabletten utan att ägaren märkt det eller spottat ut den om den aldrig svaldes ner, även om det såg ut så. Doseringen är 1 tablett per vecka, alltid på samma veckodag. Om katten inte får sitt piller brukar den löpa igen redan efter några dagar. Katten bör löpa en gång innan hon får p-piller.

Kastrering av honkatt (Se foton nedan)

Det är bra om honan har löpt en gång innan hon kastreras. Helst ska inte operationen göras under själva löpperioden utan man ska vänta tills hon löpt färdigt.

Honkatter måste sövas innan ingreppet eftersom buken öppnas. Ett snitt görs längs bukens mittlinje. Äggstockarna och livmodern tas bort och snittet sys ihop med ett eller ett par stygn. Efter ca 10 dagar ska stygnen tas bort. Såret på magen läker för det mesta utan komplikationer, men det finns en liten risk för infektion och bukbråck. Risken minskar om katten hålls stilla de första dygnen. Om katten gärna vill slicka eller bita i såret kan man sätta på en plasttratt runt halsen de första dagarna. Katten återhämtar sig i regel fort och efter ett par dagar är hon sitt vanliga jag.

Behöver honan få en kull ungar först?

En del anser att honan mår bättre och blir lugnare om hon får en kull med ungar först innan kastrering, men detta är bara en myt.

Och tyvärr finns det ju redan många hemlösa katter som far illa, så det är viktigt att hålla nere antalet kattungar. Det är även en hel del arbete och kostnader med att föda upp en kull kattungar med tanke på avmaskningar, vaccinering m m om man gör det på ett seriöst sätt. 

Läs gärna: Hur en katt blir en halv miljon på 25 år på hilbertshotell.net.

Blir katten fet efter kastreringen?

En del kastrerade katter får ökad aptit efter operationen, men det gäller inte alla. Om så är fallet kan man byta foder eftersom det finns speciella foder som är lite magrare för kastrater. Man kan också försöka att aktivera katten lite, särskilt om det är en innekatt, så att den får motion.

ID-märk katten vid kastreringen

Det är viktigt att ID-märka katten och detta kan med fördel göras samtidigt som den är sövd vid kastreringen. Antingen kan katten tatueras i örat eller så kan den chipmärkas. Vid chipmärkning förs ett chip in i nacke/skulderparti med en spruta. Katten behöver inte vara sövd vid chipmärkning. Chippet måste läsas av med en speciell apparat och man ser inte på katten om den är märkt. Läs mer om märkning.

Kastreringskampanjer

I Smedjebackens kommun har Bergslagskatten anordnat kastreringskampanjer i samarbete med Miljö- och byggnadsnämnden och AB Veterinärservice sedan 1991. Grannkommunerna Ludvika och Säter hoppade på 1995 respektive 1997. Dessa kampanjer har bidragit till att många oönskade kattungar har sluppit födas. Katterna blir också id-märkta vid ingreppet.

Dräktighet

En katthona är dräktig 63-65 dagar (= 9 veckor). Det första tecknet brukar vara att juvret svullnar och blir rosa-rödfärgat. Det kan man se efter 3-4 veckor. Då är embyrot ca 1 cm långt. Extremiteter, ögon och alla inre organ finns utvecklade. De behöver bara växa till sig. Vid ca fem veckor börjar honan kännas lite rund om magen. Vid sju veckor kan man börja känna fosterrörelser om man känner på honans mage.

Nedan visas några foton från tre kastreringar. Först ut är en hankatt, sedan två honkatter. Operationen utförs av veterinär Torkel Östman på AB Veterinärservice i Smedjebacken.

Viktor ligger och vilar hemma några timmar före operationen.

Han är sövd. Klar för operation.

Pungen öppnas med två små snitt och testiklarna tas bort.

Själva operationen tar bara några minuter och pungen behöver inte sys efteråt.

Medan katten är sövd tatueras den i örat med ett unikt nummer.
Detta nummer registreras hos Kennelklubben. Läs mer om märkning här.

Innerörat målas med svart färg. Överskottsfärgen försvinner så småningom av sig själv.
Kastreringen är klar och han får åka hem och vakna i lugn och ro.

Nedan visas foton från kastreringar av två honkatter.

Honan är sövd. Dags för operation.

Buken öppnas och äggstockar och livmoder tas ut och avläsnas.

Kattens livmoder består av två långa horn.

Buken sys ihop med ett eller ett par stygn.

Operationen är klar. Dags att åka hem och vakna i lugn och ro.

Nedan ses bilder från Amandas kastrering i juli 2009:

Operationen görs av Torkel med assistans av Lisa.

Magen rakas och buken öppnas med ett litet snitt.

Livmodern med de båda hornen har tagits fram.

Innan livmoder och äggstockar klipps bort knyts med tråd för att det ej ska blöda.

Bukhinnan sys ihop när livmoder och äggstockar har avläsnats.

Huden sys ihop. Det blev ett stygn som ska tas bort om tio dagar.

Amanda har fått smärtstillande för att hon inte ska ha ont när hon vaknar.
Operationen avslutas med att bakteriedödande sårfilm sprayas på såret.

Så här pigg var Amanda fem timmar efter operationen.
Hon ville inte alls stanna inne och vila sig som veterinären sade att man skulle.

Det händer ibland att högdräktiga katthonor kastreras. Nedanstående bild visar en hona som
hade blivit parad av sin bror och man bedömde att det var bäst att ta bort ungarna.
Om man misstänker att honan är dräktig så ska man skyndsamt kastrera henne
så att hon inte behöver gå så här länge - såvida man inte planerar kattungar förstås.
Honans kropp och hormoner har då redan förberett henne för kattungar och
amning och kastrering så sent under dräktigheten ska därför bara göras i undantagsfall.

Kattungar är söta men det föds för många. Alla får därför inte ett eget hem att bo i där de kan bli älskade och ompysslade under hela sin levnad. Man räknar med att det finns ca 100.000 katter i Sverige som är hemlösa. Det är därför viktigt att man tar ansvar för sin katt och kastrerar den.

...................................................<-TILLBAKA till Div Info